fredag 30 augusti 2013

Preliminär BNP-siffra justeras upp

Den preliminära siffran för USAs BNP-tillväxt under Q2 var 1,7%, vilket nu slutligen har justerats upp till 2,5%. Det börjar likna riktigt bra tillväxtnivåer, men höjningen på 0,8 procentenheter från 1,7% till 2,5% härrör inte från de delar av ekonomin man kunde hoppats på. Både konsumtion och investeringar justerades ned marginellt från de preliminära siffrorna, istället kan den totala höjningen på 0,8 procentenheter hänföras till lägre importsiffror. Visst eftersträvar USA lägre import i förhållande till sin export men det är inte vad Federal Reserve främst kollar på i exempelvis sitt övervägande kring tapering. Tillväxten ser dessutom ut att ha trappats av under Q3.



Källa

torsdag 29 augusti 2013

Attack mot Syrien minskar sannolikheten för tapering

Kan amerikanska staten minska budgetunderskotten?

De flesta diagrammen i det här inlägget är tagna från Heritage Foundation, och är baserade på prognoser från CBO (Congressional Budget Office). De är således inte egna uppskattningar från Heritage Foundation. 

Mandatory spending snart 100% av skatteintäkterna?
Om Federal Reserve någonsin ska kunna avsluta manipuleringen av de amerikanska statsräntorna så måste amerikanska staten arbeta fram en bra plan för hur landets underskott ska minska. Annars kommer räntekostnaderna för statsskulden att bli ohållbara på sikt. Diagrammet nedanför visar CBOs prognoser för amerikanska statens räntekostnader fram till 2023. Prognoserna är baserade på räntor en bra bit under snitten från 80- och 90-talen. Det är ett rimligt antagande i dagens nollränte-miljö, men CBO räknar alltså med att räntorna inte kommer att ha återvänt till mer normala nivåer ens år 2023. Trots detta väntas räntekostnaderna närma sig 1 biljon (trillion) USD år 2023.

Mellan 1990 och 2008 växte amerikanska statens intäkter med i snitt 5% per år. Mellan 2000 och 2008 är motsvarande siffra 2,8%. Låt oss anta att intäkterna till följd av skattehöjningar växer med i snitt 6% per år mellan 2013 och 2023. Då skulle amerikanska staten ha intäkter på cirka 4,8 biljoner USD 2023. Med räntekostnader på runt 1 000 BUSD skulle amerikanska staten således lägga 21% av sina intäkter på räntebetalningar. Det är en ohållbar situation. Jämförelsevis uppgick räntekostnaderna till cirka 9% av intäkterna år 2012. När räntekostnaderna närmar sig 20-25% av intäkterna finns dessutom en hög risk att räntorna börjar stiga till nivåer en bra bit över de CBO antagit i diagrammet ovanför.

USA återvänder snart till underskott >1 biljon USD
Sedan finanskrisen har amerikanska staten visat årliga underskott på över 1 biljon (trillion) USD. 2013 kommer att visa en kraftig förbättring gentemot detta, men förbättringstrenden väntas emellertid vända redan 2016. Det kan tilläggas att CBO inte har ett särskilt bra track record vad gäller sina budgetprognoser, och det skulle inte förvåna mig om underskotten de kommande åren blir högre än CBOs prognoser. Förmodligen bygger prognoserna på en relativt stark återhämtning i ekonomin, något som starkt påverkar skatteintäkterna. Vid en svagare ekonomi växer inte skatteintäkterna, men program som Medicare, Medicaid och Social Security kommer att fortsätta kräva mer pengar.

Problemet med att minska amerikanska statens underskott är just att större delen av statens utgifter är obligatoriska (mandatory), och de obligatoriska delarna är de som växer allra snabbast. Kostnaderna för Social Security, Medicare och Medicaid väntas öka med 75-109% mellan 2013 och 2023, inflation exkluderat. Redan idag utgör dessa tre program cirka 45% av amerikanska statens utgifter, eller cirka 60% av statens intäkter. Social Security är det största av de tre programmen och sedan 2010 delar programmet ut mer pengar än det får in. Den situationen kommer enbart att bli värre i takt med att USAs babyboomers går i pension. Dessutom har Social Security Trust Fund redan lånat ut sitt överskott till den amerikanska staten. Dessa cirka 2,8 biljoner USD är en del av amerikanska statens intragovernmental debt.




Under 2009 nådde amerikanska statens mandatory spending 108% av statens intäkter. Det berodde självklart på finanskrisen, men i diagrammet nedanför har jag försökt visa hur USA även efter en recession har haft svårt att sätta en lägre nivå för de obligatoriska kostnaderna. Siffrorna till diagrammet har jag hämtat från http://www.whitehouse.gov/omb/budget/Historicals. De två perioder då amerikanska staten faktiskt påtagligt har lyckats minska de obligatoriska kostnaderna som andel av skatteintäkterna är 1992 - 2000 och 2003 - 2006. Dessa två perioder var några av de starkaste tillväxtperioderna inom USAs moderna historia, och jag har svårt att se att vi går mot liknande tider på kort sikt. Får vi en period av stigande räntor behöver det inte dröja många år innan den amerikanska statens obligatoriska utgifter når 100% av intäkterna igen.


Obligatoriska kostnader (mandatory spending + net interest) har varit en växande del av den amerikanska statens budget ända sedan 60-talet då Social Security utökades och Medicare samt Medicaid infördes.


Nuvarande budgetnedskärningar obetydliga
The Fiscal Cliff var ett av de största samtalsämnena inför årsskiftet 2012/2013. De automatiska budgetnedskärningar som skulle ske vid ingången till 2013 var medias stora snackis, men utfallet blev emellertid långt ifrån lika skrämmande som media blåste upp det. Efter diverse nya kompromisser uppskattade CBO att besparingarna motsvarade 2,5% av de totala utgifterna mellan 2013 och 2023, eller 13% av underskotten.

Oenigheten som råder mellan republikaner och demokrater hotar att leda till en serie lika meningslösa kompromisser som de beskrivna ovan, och maktskiften kan leda till kompromisser som helt plötsligt rivs upp. Många republikaner vill ha bort Obamacare, och samtidigt vill de inte skära ner på försvarsbudgeten osv. Obamacare medförde ett ökat tryck på de amerikanska finanserna, men inte ens ett avskaffande av Obamacare skulle vara nog för att förhindra stora underskott. Kostnaderna för Obamacare väntas nå 250 BUSD år 2023.


Störst nedskärningar har gjorts inom försvaret
Vad som hotar att sänka den amerikanska statens ekonomi är de ständigt växande sjukvårdsprogrammen samt ett social security som redan nu delar ut mer pengar än det får in. De enda budgetnedskärningarna som kommit till stånd trots detta simpla faktum har till stor del skett inom försvaret, och frågan är om dessa nedskärningar ens är "verkliga". USA kommer inte vilja släppa sin position som världens militärmakt, och har en förmåga att ge sig in i diverse krig som alltid blir mer kostsamma än väntat. Efter incidenten med kemiska vapen i Syrien förra veckan ser en väpnad konflikt i Syrien ut att komma allt närmare. Igår höll den Syrianske utrikesministern Walid Moallem en presskonferens där han sa att Syrien skulle försvara sig med "all means available" vid en amerikansk attack. Det låter som ett krig som kan bli både längre och mer utdraget än vad amerikanerna förväntar sig. Utöver att konflikten i Syrien hettat till har dessutom hotet från Nordkorea blivit större under 2013.

En undersökning från Brown University uppskattade att krigen i Irak, Pakistan och Afghanistan hade kostat 3,2 - 4 biljoner (trillion) USD för ett par år sedan. En senare undersökning från Harvard uppskattar kostnaderna till 4 - 6 biljoner USD. Dessa siffror inkluderar även kringkostnader så som för vård av veteraner på hemmaplan, räntor till följd av ökad upplåning osv, men även de direkta kostnaderna är skrämmande höga (http://costofwar.com/). De 440 miljarder USD i nedskärningar som ska göras i försvarsbudgeten mellan 2013 och 2021 (alltså utspritt på 9 år) tycks väldigt små i förhållande till vad ytterligare ett krig skulle kunna kosta. Notera att de totala kostnaderna för ett krig emellertid inte går under försvarets budget.




fredag 23 augusti 2013

Nordkom bekräftar vändning

Tog tidigare i veckan in Nordkom (tidigare Done) i portföljen inför deras Q2-rapport idag, då Q1 indikerade en återhämtning från bolagets svacka under 2012. Rapporten slog mina förväntningar med råge, och negativ tillväxt under Q1 vändes till en positiv tillväxt på 9% under Q2. Tillväxten drevs delvis av den nya storkunden Telia som påverkar omsättning med full effekt från och med Q2-Q3, och under kvartalet har även Synsam tillkommit som kund.
Rörelseresultatet (EBITA) för kvartalet landade på 5,4 MSEK vilket var 35% över föregående år och motsvarade en rörelsemarginal på 11%. Det betyder att Nordkom efter svackan 2012 återhämtat sig till forna marginaler, och dessutom finns nu stark potential att förbättra marginalerna efter det att bolagets verksamhet i Göteborg nått en kritisk massa samtidigt som Malmö-verksamheten har potential att göra samma resa. Jag ökade mitt innehav ytterligare på 11 kronor imorse, och där ligger kursen fortfarande. Det motsvarar en värdering på cirka 100 MSEK, vilket inte är särskilt utmanande i förhållande till bolagets resultat och kassaflöde.

Nordkom är ett bolag med en imponerande kundlista, i stort sett inga skulder, en stark utdelningshistoria (delade ut 1 SEK 2011 vilket motsvarar en direktavkastning på drygt 9% i dagsläget, och 0,5 SEK för 2012 trots att bolaget stötte på en del problem under året) och har på ett fåtal kvartal vänt den negativa trenden och visar nu återigen hög tillväxt under god lönsamhet. Jag ska försöka återkomma med en längre analys av bolaget inom kort och ser definitivt vidare potential i aktien trots dagens uppgång. Särskilt nu när vändningen i bolaget har bekräftats.

söndag 18 augusti 2013

Soros investerar för fallande S&P 500

George Soros har den senaste tiden ökat sin fonds innehav av säljoptioner för S&P 500, och positionen utgör i nuläget 4,79% av portföljen. Soros minskade även fondens innehav av GLD (Guld) och guldaktier. Han tycks därmed satsa på att S&P 500 kommer att falla inför eller efter FOMC-mötet i september, vilket indikerar att han tror på en tapering från Federal Reserve.



Hedge-Fund Billionaire Makes Big Bet On S&P 500 Crashing

Hedge funds are required to provide quarterly portfolio updates through 13-F filings. These filings are a great place to see what the biggest and most successful hedge funds have been up to.

Recent 13-f filings reveal Soros has turned bearish on the S&P 500.

That shows up in his largest position, buying 1.25 million put options on the S&P 500. His allocation grew to 4.79% from 1.28%. This is a huge leveraged play against the S&P 500 and American economy. Clearly Soros is concerned about an unsustainable debt load as interest rates have begun creeping higher while the Fed hints at tapering QE.

This big move is also notable because Soros has a history of nailing huge trades directly before big macro events.

tisdag 13 augusti 2013