Korruption och dess påverkan på statsskuld och samhälle

Tabellen nedanför visar en av de viktigaste anledningarna till att de Skandinaviska länderna är några av de mest välfungerande ekonomierna i Europa. Att folket litar på regeringen och inte misstänker korruption har ett flertal positiva effekter, bland annat ett mer välfungerande skattesystem. Ta ett land som Italien, där 86% av befolkningen anser att korruption är vida spridd inom staten. I ett sådant land väljer folk att inte betala skatt, och företag väljer att inte lita på byråkratin. Det leder dels till en sämre affärsmiljö för företag, dels till ett sämre fungerande välfärds- och infrastruktursystem för folket. Tabellerna kommer från publikationen Global States of Mind 2013.

Det är förvånande att länder som Italien, Portugal och Tjeckien i stort sett placerar sig i nivå med länder som Tanzania, Ugana och Kenya i denna typ av undersökningar. Även om den faktiska korruptionen förmodligen är högre i de senare länderna spelar det många gånger mer roll hur folket uppfattar vidden av korruptionen.

Jag roade mig med att jämföra länderna i Väst- och Nordeuropas statsskuld/BNP med deras poäng i Transparancy Internationals årliga undersökning av korruptionsnivån i världens länder (Corruption Perception Index). I Transparency Internationals årliga undersökning ges varje land en poäng på en skala från 0 - 100, där 100 är ingen korruption och 0 maximal korruption. Jag sammanställde värdena i tabellen nedanför och räknade sedan ut korrelationen mellan de två. De två variablerna hade en korrelation på -0,86 (där -1 är perfekt negativ korrelation. Negativ eftersom hög poäng på Transparancy Internationals skala ger låg debt/GDP och vice versa). En korrelation på -0,86 är onekligen väldigt hög. Corruption Perception Index rankar dessutom länders korruption "as determined by expert assessments and opinion surveys", och inte enbart utifrån befolkningens uppfattning om staten. Att folkets uppfattning av staten eventuellt skulle påverkas av en hög skuldsättning bör därmed inte ge upphov till några större fel. Sannolikt är korruption ofta en del av en illa skött statsapparat, men vad korrelationen trots detta indikerar är att en viktig del i den reform Europas skuldhärdar behöver förmodligen är en mer transparent regering.

Jag minns att just hur korrupt folket uppfattar staten var en variabel som togs upp som viktig i The Economists artikel "The Nordic Countries - The Next Supermodel". Artikeln handlade om de nordiska länderna och hur de borde ses som förebilder för resten av Europa och världen. Artikeln sammanfattas ganska väl i några av de inledande meningarna:

"If you had to be reborn anywhere in the world as a person with average talents and income, you would want to be a Viking. The Nordics cluster at the top of league tables of everything from economic competitiveness to social health to happiness. They have avoided both southern Europe’s economic sclerosis and America’s extreme inequality". 

Anledningen till att Norden undvikt den nuvarande skuldkrisen är inte bara att vi hade vår skuldkris under 90-talet, utan som The Economist beskrev det - "..the Nordics cleverly managed to have their debt crisis in the 1990s. But the second reason why the Nordic model is in vogue is more interesting. To politicians around the world—especially in the debt-ridden West—they offer a blueprint of how to reform the public sector, making the state far more efficient and responsive". 

The Economist drar även en del direkta kopplingar till uppfattningen om korruptionsnivån inom staten och systemets funktion:

"A Swede pays tax more willingly than a Californian because he gets decent schools and free health care. The Nordics have pushed far-reaching reforms past unions and business lobbies. The proof is there. You can inject market mechanisms into the welfare state to sharpen its performance. You can put entitlement programmes on sound foundations to avoid beggaring future generations. But you need to be willing to root out corruption and vested interests"

Bilden ovanför är tagen från artikeln och visar de nordiska ländernas förtroende för institutioner som press, regering, politiska partier osv i förhållande till resten av de Europeiska länderna. I anslutning till bilden skrivs - "Economists say that high levels of trust result in lower transactions costs - there is no need to resort to American-style lawsuits or Italian-style quid-pro-quo deals in order to get things done. But its virtues go beyond that. Trust means that high-quality people join the civil service. Citizens pay their taxes and play by the rules. Government decisions are widely accepted"

För den som inte läst artikeln från The Economist kan jag rekommendera det. Den fulla versionen måste betalas för men här finns inledningen till artikeln.